Två händer som håller i en surfplatta mot en gul bakgrund. På skärmen syns en MiniBladetartikel.

Lärarhandledning – Källkritik

 

Våra övningar i källkritik syftar till att göra eleverna vaksamma när de tar del av information på internet, i nyhetsmedia och i vardagen: Vem säger vad och varför?

 

Källorna är såklart den huvudsakliga delen i källkritik. På MiniBladet har vi beskrivit en källa så här:  En källa är ett ställe som du får information från. En källa kan vara en person, en text, en bild och mycket annat. Det är bra att tänka på vad källan är till saker du hör eller läser om.

 

I sammanhanget kan det också vara bra att låta eleverna reflektera över sin egen roll som källa. Vet de säkert att den information de berättar vidare är sann? Hur argumenterar de när de försöker övertyga en kamrat om något? Hur påverkar egna känslor och värderingar sättet att berätta? Kan grupptrycket påverka vilken information man för vidare?

 

Men det finns många olika aspekter kring att vara källkritisk. Därför har vi på MiniBladet en hel serie om ämnet. Första delen handlar om fejkade nyheter. Här nedan följer övningar och ett skoluppdrag med tillhörande lärarhandledning.

 

Källkritik del 1 – Fejkade nyheter

 

Innehåll:

Förberedelse

Övning 1 – Första april

Övning 2 – Mer fejkade nyheter lätt

Övning 2 – Mer fejkade nyheter medel

Öva mer

Skoluppdrag – Då blev jag lurad

 

 

Förberedelse

– introducera ämnet källkritik genom News of the day

 

Introducera ämnet källkritik genom att göra vår fördjupning om källkritik. Varje vecka skriver MiniBladets redaktion minst en fördjupande artikel som passar extra bra att använda till News of the day. Fördjupningen baseras på en aktuell artikel, och utforskar sedan ett ämne. Till lärarna gör vi även en färdig Powerpoint-presentation som har samma struktur som barnens artikel.

 

Med MiniBladet får barnen även en möjlighet att läsa om nyheten som tagits upp under mikrolektionen, och på så vis repetera och befästa de nyvunna kunskaperna, en bra repetition innan de eventuellt presenterar ämnet för sina föräldrar eller för någon annan. De tränar sin läsförmåga, utvecklar sin omvärldskunskap och får samtidigt en vana att läsa nyheter. Läs mer om News of the day.

 

Övning 1

 

En brun höna och texten "Fake News" skriven med röda bokstäver.Genom övning 1 tränas eleverna på att använda sina källkritiska ögon. Med en kort lista får de en första strategi på hur de ska tänka källkritiskt. Artikeln som används som exempel är övertydlig och gör därför varningssignalerna synbara. Genom att eleverna kan urskilja dem i den övertydliga exempelartikeln får de redskap att reagera på varningssignaler i andra artiklar, där falsk information är svårare att urskilja.

 

En artikel om hönan som värper påskägg publicerades på MiniBladet.se den 1 april. Det finns en lucka i artikeln som avslöjar att den är ett 1 april-skämt. Men hur skulle man kunna veta utan den?

Gå igenom i klassen vikten av att slå på sina källkritiska ögon när de läser:

– Något som verkar jättebra

– Något som löser stora problem

– När något utpekas som fel eller farligt

– När någon utpekas som en dålig person

– När det varnas för något

 

Läs artikeln Hönan som värper påskägg med klassen och diskutera om den verkar sann eller ej. Låt eleverna motivera sina tankar och svar.

 

Övning 2 lätt

 

I övning 1 övade sig eleverna på vad de ska vara uppmärksamma på när de läser texter. I övning 2 går vi ett steg till, eleverna ska tränas i att värdera informationen de tar del av. De övar på att söka efter avsändare, källa och textens syfte och mål. Med en lista på användbara frågor får eleverna ytterligare verktyg att värdera sanningshalten i informationen.

 

Exempeltexterna är övertydliga även i denna övning för att eleverna lätt ska kunna ställa frågorna och hitta svaren. Målet är att de ska kunna ställa samma frågor till svårare och mer otydliga texter.

 

Diskutera följande punkter som ett bra verktyg att använda för att värdera information i en artikel:

– Kan man lita på den som intervjuas? Är källan trovärdig?

– Finns det namn på den som har skrivit artikeln? Går det att ta reda på mer om avsändaren?

– Är det någon som får fördelar eller tjänar på det som skrivs i artikeln?

– Var fick du reda på faktan? (Dagstidning, tv, internet, blogg, forum, sociala nätverk …)

– När publicerades faktan? Är den fortfarande aktuell?

– Talas det något om kritik mot faktan?

– Kan du hitta samma fakta i någon annan källa?

– Är artikeln slarvigt skriven? Finns det stavfel?

 

Här är en artikel som ni kan ställa föregående frågor till. Diskutera svaren ni kommer fram till.

 

 

En flicka som ligger på rygg i gräs och texten "Fake News" skriven med röda bokstäver.Sommarlovet förlängs

 

Barn behöver mer vila. Det tycker i alla fall Sveriges regering som nu föreslår att sommarrlovet ska förlängas med två månader.

 

Från och med nästa år börjar sommarlovet redan i maj. Skolan börjar sen inte förrän i september. Sommarlovet blir alltså två månader längre än tidigare. Det är Sveriges regering som föreslår ändringen. De tycker att barn behöver mer vila.

 

– Vi ansåg att det var alldeles för mycket arbete för skolbarnen. Barn och unga behöver lata sig mer, det hade jag önskat att jag fått när jag var liten, säger svenska stattsministern.

 

BIO – Barnens intresseorganisation

17 februari, 2008

 

 

Facit:

 

– Kan man lita på den som intervjuas? Är källan trovärdig?

Svenska “stattsministern” citeras. Men det finns inget som heter så. Man brukar skriva Sveriges statsminister och man skriver alltid ut namnet på statsministern.

 

– Är det någon som får fördelar eller tjänar på det som skrivs i artikeln?

Ja, barnen. Det står dessutom att det är Barnens intresseorganisation som är avsändare.

 

– När publicerades faktan?

17 februari, 2008, alltså är nyheten gammal och troligtvis inaktuell.

 

– Finns det namn på den som har skrivit faktan? Är avsändaren trovärdig?

Barnens intresseorganisation BIO har skrivit texten. Man hittar inget om den organisationen när man googlar på namnet.

 

– Kan du hitta samma fakta i någon annan källa?

Nej.

 

– Är artikeln slarvigt skriven? Finns det stavfel?

Ja, sommarrlovet, stattsministern.

 

Låt gärna eleverna testa att ställa samma frågor till fler artiklar på webben, på någons blogg eller i papperstidningen. Diskutera!

 

Övning 2 medel

 

I övning 1 övade sig eleverna på vad de ska vara uppmärksamma på när de läser texter. I övning 2 går vi ett steg till, eleverna ska tränas i att värdera informationen de tar del av. De övar på att söka efter avsändare, källa och textens syfte och mål. Med en lista på användbara frågor får eleverna ytterligare verktyg att värdera sanningshalten i informationen.

 

Exempeltexterna är övertydliga även i denna övning för att eleverna lätt ska kunna ställa frågorna och hitta svaren. Målet är att de ska kunna ställa samma frågor till svårare och mer otydliga texter.

 

 

Två flickor som snyter sig och texten "Fake News" skriven med röda bokstäver.
Foto: Lopolo/Shutterstock.com

Allergi smittar

 

Pollensäsongen är här och ställer till problem för många. De som inte är allärgiska ska också vara fösiktiga, för nya studier visar att alergi kan vara smittsamt.

 

Så här års får en massa barn får besvär med andningen och med rinnande näsa och ögon. En grupp forskare på Orlandosjukhuset i Australien har upptäckt att allergier kan smitta. Många barn i Norje har insjuknat efter att varit på skidläger tillsammans med en allergisk flicka.

 

Experter som vi har talat med säger att de länge har misstänkt att allergi kan överföras från en person till en annan. Läkare uppmanar nu människor att vara försiktiga när de träffar personer som hostar och snorar och rekommenderar den nya fantastiska medecinen Pollux. Pollux skyddar mot all smitta. Medecinen köper du receptfritt på appoteket.

 

Tegni Remmäts, Medicinbolaget Dosetten

 

Facit:

– Kan man lita på den som intervjuas? Är källan trovärdig?

Skribenten hänvisar till “Experter” som de talat med. Man ska vara noga med att skriva ut namn och ofta även titel på de som uttalar sig i artikeln.

 

– Är det någon som får fördelar eller tjänar på det som skrivs i artikeln?

De som säljer medicinen Pollux tjänar nog på att man tror på artikeln.

 

– Var fick du reda på faktan? (Dagstidning, tv, internet, blogg, forum, sociala nätverk …)

Internet. Men det finns inget Orlandosjukhus i Australien. Och det saknas källa till uppgiften om smittade barn i Norge.

 

– När publicerades faktan?

Står ej.

 

– Finns det namn på den som har skrivit artikeln?  Är avsändaren trovärdig?

Tegni Remmäts, Medicinbolaget Dosetten. Man hittar inget om varken personen eller bolaget när man googlar. Dessutom blir Tegni Remmäts Inget Stämmer baklänges.

 

– Talas det något om kritik mot faktan?

Nej. Den verkar väldigt okritisk. Den låter nästan som en reklamtext för medicinen.

 

– Kan du hitta samma fakta i någon annan källa?

Nej. Pollux verkar också vara ett namn på skoj.

 

– Är artikeln slarvigt skriven? Finns det stavfel?

Ja. Många felstavningar (allärgi och Norje med mera).

 

Låt gärna eleverna testa att ställa samma frågor till fler artiklar på webben, på någons blogg eller i papperstidningen. Diskutera!

 

Öva mer

Läs MiniBladets artikel om Burger Kings och Delicatos gemensamma april-skämt om en chokladhamburgare som många stämplade som fejkad nyhet. Diskutera med klassen de olika begreppen och var gränserna går. Det visar sig vara mycket otydligt, även för de som arbetar med marknadsföring och kommunikation.

Kan ni hitta fler exempel på nätet, sociala medier, tidningar? Har eleverna tagit del av något som senare visat sig inte vara sant? Vad blir det för konsekvenser av att blir lurad och hur känns det?

 

Använd dessa tankar och idéer till skoluppdraget eleverna nu ska göra: att skriva en insändare.

 

Vill ni öva ännu mer?

Här finns fler osanna artiklar från 1 april ur olika dagstidningar. Läs och och slå på dina källkritiska ögon som i övningen ovan.

Allas – Världens bästa aprilskämt genom tiderna

Folkbladet – Aprilskämt genom tiderna

 

Skoluppdrag – Då blev jag lurad

 

Illustration av en figur men glasögon och kostym som sitter vid en laptop.Med övningarna i källkritik har eleverna fått kläm på vad källkritik är och hur de ska koppla på sina källkritiska ögon. Som uppdrag ska eleverna nu skriva en insändare utifrån egna erfarenheter.

 

Meningen med insändare är att låta en större allmänhet komma till tals i tidningen för att tillgodose ett av demokratins kriterier – att låta folket göra sina röster hörda. En insändare kan innehålla läsarens åsikt i en specifik fråga som den argumenterar fram en lösning på. En insändare kan också vara en enkel kommentar från en läsare.

 

Idag tjänar vissa hemsidor pengar på att producera fejkade nyheter som genererar klick och därmed annonsintäkter. Det är också vanligt med spridning av onyanserade artiklar för att påverka människor till särskilda åsikter. Något annat som gör många rädda är de kedjebrev och vandringssägner som skickas runt mellan användare på sociala medier. Inget av de här fenomenen är särskilt nya för vår tid. Men sätten att göra det på förnyas och ingen har några säkra sätt att skydda sig mot falsk information.

 

Därför ska dina elever nu få i uppdrag att klura på hur vi bättre ska kunna skydda oss från att bli lurade. De ska koppla idéen till en egen upplevelse av att ha blivit lurade, antingen på nätet eller av en person eller företag, en fejkad nyhet, kedjebrev, reklam eller aprilskämt.

 

Blå stjärna med texten "Vinn 500 kronor till klassen".De ska svara på hur det kändes. Och de ska ge sina läsare råd om hur de skyddar sig från falsk information. Skicka in uppdraget till MiniBladet och klassen är med i uttagningen där bästa insändare vinner 500 kronor.

Om ni vill öva först på att skriva insändare finns här en övning med lärarhandledning.

 

 

Det här ska insändaren innehålla:

 

  1. Presentera ämnet och problemet

Vad har du varit med om?

Eleven ska formulera kort bakgrundsfakta om ämnet. Läsaren behöver sättas in i frågan för att kunna hänga med i åsikterna, känslorna och lösningen som följer.

Lägg en stund på faktasökning och diskussion kring valt ämne. Antagligen har flera i klassen mött liknande information eller upplevelser. Finns det olika varianter på samma företeelse? Vänd och vrid på frågan tillsammans.

 

  1. Formulera dina åsikter och känslor

Hur kändes det? Vad gjorde du? Blev andra som du känner också lurade?

Känslor är inte det lättaste att formulera, ännu mindre om de ska förstås av en läsare. Låt eleverna sätta ord på sina känslor och berätta för varandra innan de testar att skriva ner dem på papper.

 

  1. Sammanfatta olika knep som gör att man kan bli lurad

Vad var det som gjorde att du blev lurad?

Låt eleverna redovisa vad det var som fick dem att bli lurade eller att reagera. Genom att  göra en sammanställning av de knep som de som luras använder, är det lättare att i punkt 4 komma på strategier för att undvika dem.

 

  1. Presentera en lösning och argumentera varför den är bra

Hur kan vi undvika att bli lurade?

Det är lätt hänt att man radar upp en massa förslag och argument för något. Det kan vara bra att först anteckna alla man har. Men låt eleverna sedan välja ut 1-3 de känner mest för och argumentera för deras lösning.

 

 

Syfte: Eleven reflekterar över valt dilemma kring källkritik och formulerar egna åsikter.

 

Lgr 11 – Centralt innehåll i kursplanen för svenska

I årskurs 1-3

Läsa och skriva: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Informationssökning och källkritik: Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

 

I årskurs 4-6

Läsa och skriva: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Informationssökning och källkritik: Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.