Förslag till arbetsgång, Reporterskolan del 3

 

I Reporterskolan del 3 ska eleverna skriva artikeln. Följande 5 övningar finns:

Övningar i Reporterskolan del 2: Att skriva en artikel

 

  • Övning 1: Ingress
  • Övning 2: Brödtext
  • Övning 3: Rubrik
  • Övning 4: Bildtext
  • Övning 5: Testa dig!

 

Övning 1: Ingress

  1. Förberedelse

Vid det här laget bör eleverna ha hittat en intervjuperson, kommit på vinkeln, förberett frågor, ställt frågor och antecknat svaren. Det är nu dags att skriva artikeln. I Reporterskolan del 1 fick eleverna lära sig att en artikel består av rubrik, ingress, brödtext och bildtext. Men hur skriver man en rubrik, en ingress, en brödtext och en bildtext? Det är det ni ska gå igenom nu.

Börja med att repetera vad en ingress är och vad som utmärker den. Ingressen är den fetade text som inleder artikeln. Den berättar vad artikeln handlar om.

 

Ingressen svarar på frågorna:

VAD handlar det om?

VEM handlar det om?

 

Ingressen är bara några få rader.

 

  1. Själva övningen

På LÄTT ska eleverna studera två ingresser. De ska se om svaren på frågorna VAD och VEM finns med i ingressen. Börja med att läsa ingressen högt i helklass. Be därefter eleverna fundera över VAD det handlar om. Svar: BMX. Fråga sedan vem det handlar om? Svar: Alma McShane. Gör likadant med det andra exemplet.

 

På MEDEL ska eleverna också studera två ingresser. Skillnaden är att de dessutom ska hitta svaret på frågan VAR samt att de ska identifiera ett talminus. På medel får eleverna nämligen veta att  intervjupersonen ofta får lov att säga något i ingressen. Anledningen är att det ger artikeln mer liv. I nästa övning blir det mer fokus på talminus, men redan nu kan det vara bra att poängtera att man kan menar två saker när man säger talminus.

 

Antingen menar man bara om det lilla minustecknet framför en text eller så menar man själva texten som kommer efter det lilla minustecknet. På journalistspråk är det den senare förklaringen som gäller. På journalistspråk betyder ett talminus alltså det som intervjupersonen får  säga i texten. Det kan se ut så här:

Känslan är fantastisk när jag är uppe i luften, säger Alma.

Talminuset inleds med det lilla minustecknet och avslutas med “säger + namnet” för att vi ska veta vem som har sagt det.

Säger kan varieras med menar, tycker, gissar och så vidare om ordet passar. Men det är inte farligt att upprepa “säger” ofta. Och om det är helt tydligt vem som har sagt något behövs inte “säger + namnet”.

Viktigt att notera: citat och talminus är inte samma sak. Talminus behöver inte återge exakt ord för ord vad den intervjuade säger, så länge själva andemeningen är korrekt.

Används citattecken måste den text som finns mellan ” ”, till skillnad från talminus, vara korrekt angiven ord för ord precis som den citerade har sagt det.

 

  1. Repetition

Som repetition kan eleverna först ställa frågor till sitt eget material.

VAD handlar det om?

VEM handlar det om?

Utifrån svaren de antecknar kan de skriva ihop en kort ingress. Eventuellt vill de också ge svar på frågan NÄR (om det är relevant) och kanske har de ett bra talminus som passar i ingressen.

Med ingressen på plats är det mycket lättare att skriva brödtexten, det vill säga själva texten. Ingressen visar textens tydliga vinkel och det är bara för eleverna att gå vidare med brödtexten och fylla på med mer information.

 

Övning 2: Brödtext

Frågan är vad eleverna ska återberätta och vad de ska låta intervjupersonen säga i deras artiklar? En tumregel är att faktauppgifter som exempelvis ålder, härkomst, bakgrund, sysselsättning med mera återberättas.

Något som intervjupersonen tycker, tänker, kommenterar passar bra som talminus.

 

  1. Själva övningen

Syftet med denna övning är att eleverna ska få en känsla för växelverkan mellan återberättad text och talminus. Det får de genom att placera ut talminus i en artikel. På LÄTT får eleverna sitta i små grupper och titta på två talminus och en artikel.

Artikel och talminus att printa

Deras jobb blir att fundera ut var i artikeln talminusen passar in. Låt dem inte fundera för länge utan ge dem ganska snart facit.

Facit att printa

På MEDEL finns också två talminus som ska placeras i artikeln. Här går det att dra talminusen till rätt plats. En förklaring till varför det är rätt dyker upp. Exempel:

 

RÄTT! Talminuset svarar på frågan Vad tycker du om låten Alla tvåor kom igen? Vi placerar därför svaret direkt efter vi har nämnt denna sång i texten.

Övningen visar hur sammanhang skapas i en text. Denna övning passar bättre att göra i helklass.

 

  1. Repetition

Låt eleverna sitta med sina egna anteckningar. Be dem att markera de intervjusvar som passar bra som talminus. På ett annat papper (eller helst på datorn eller läsplattan) ska de nu återberätta de övriga anteckningarna som svarar på frågorna VAR, NÄR, HUR och VARFÖR. När det är klart tar de ställning till var de inringade talminusen passar in. Sen får de justera lite så att det blir bra sammanhang och övergångar från återberättad text till talminus. Nu har de en färdig artikel. Det enda som saknas är rubrik samt bildtexter.

 

Övning 3: Rubrik

Foto: Ruslan Guzov/Shutterstock.com
  1. Förberedelse

Börja med att repetera att rubriken är den stora texten som står överst i artikeln. Rubriken talar om vad artikeln handlar om.

En rubrik ska:

  • Vara kort

  • Berätta vad artikeln handlar om

  • Peka på det viktigaste

  • Väcka nyfikenhet

  • Vara sann

Det kan vara värt att nämna att på tidningsredaktioner är det reportern som ger rubrikförslag, men layoutaren som sätter rubrikerna. Layoutaren är den som redigerar tidningssidorna så de blir snygga, välbalanserade och lättlästa. Hen avgör hur lång rubriken kan vara i det enskilda fallet och hen är proffs på att tänka i rubriker. Nu ska eleverna också försöka bli rubrikproffs eftersom de själva ska sätta sina egna rubriker.

 

  1. Själva övningen

För att öva upp förmågan att sätta bra rubriker ska eleverna få ta ställning till olika rubrikförslag. Deras jobb är att avgöra vilken rubrik som passar bäst till artikeln. På LÄTT är det följande rubrikförslag som gäller:

 

Elton går på händer

Kan en farfar gå på händer?

Farfar kraschar vas

Farfar går på händer

 

Läs artikeln högt i klassen.

Länk till övningen >

 

Be eleverna fundera över rubrikförslagen. Be dem berätta vilken som fungerar och vilka som inte fungerar samt varför. Klicka därefter på rubrikförslagen och se förklaringen till varför rubriken fungerar eller inte fungerar.

Övningen på MEDEL fungerar på samma sätt, men här finns flera rubrikförslag och längre förklaringar.

 

  1. Repetition

Be nu eleverna att sätta rubrik på sin egen artikel. De kan gärna komma med flera olika förslag och be kompisen att säga vilken som är bäst och varför. Då repeterar de ännu en gång vad som gäller för rubriker.

 

 

 

Övning 4: Bildtext

 

  1. Förberedelse

Nu är ingressen, brödtexten och rubriken på plats. Nu är det bara bildtexten kvar. Det man ska tänka på vad gäller bildtexter är att bildtexten ska beskriva bilden. Fråga eleverna vad det innebär. Betyder det att man ska berätta att solen lyser och beskriva vilka kläder personen har på sig? Nej, det betyder det inte. Det berättar bilden själv. Däremot ska man säga något om det som händer i bilden, som har att göra med det artikeln handlar om. Och det är viktigt att bilden visar något som artikeln handlar om. Det gick vi igenom i Reporterskolan del 2. Därutöver är det viktigt att:

 

  1. Skriva huvudpersonens/huvudpersonernas för- och efternamn. Om det är flera personer ska de namnges från vänster till höger.
  2. Uppge fotografens för- och efternamn.

Det kallas fotobyline. En fotobyline ska finnas i anslutning till bilden. Skriv såhär:

Foto: Lotte Lannerberth

 

  1. Själva övningen

På LÄTT ska eleverna välja vilken bildtext som passar bäst till bilden med flickan som dansar på stranden. Klicka på bildtextförslagen och text dyker upp som förklarar om det är rätt eller fel och varför. Samma sak gäller på MEDEL. Här är det en bild på två pojkar i vattnet och bildtextförslagen tar upp fler aspekter man bör ta hänsyn till när man skriver bildtexter.

Foto: Pixabay.com
  1. Repetition

Då ska bildtexten eller bildtexterna skrivas. Eleverna kan skriva sina förslag och sedan dubbelkolla varandras. Får du verkligen sagt vad som händer i bilden? Har du namngett rätt personer i rätt ordning?

Slutligen är det bara en sak kvar: byline. En byline berättar vem som har skrivit artikeln.

En byline kommer allra sist i artikeln.

Skriv så här:

Text: Lotte Lannerberth

 

Övning 5: Testa dig!

  1. Förberedelse

Fråga eleverna vad de minns av övningarna. Säg att de nu ska få göra en quiz, det vill säga att de ska få svara på frågor för att se vad de lärt sig.

 

  1. Genomgång

Visa övningen Testa dig! på tavlan. Läs frågorna högt i klassen. När eleverna svarar är det bra om de också kan förklara varför de inte tror på de andra alternativen. På LÄTT finns fyra frågor och på MEDEL finns sex frågor.

 

  1. Repetition

Repetera vad orden talminus, citat, byline och fotobyline står för. Skriv ut orden och sätt upp dem på tavlan eller väggen i klassrummet tillsammans med övriga ord eleverna har lärt sig i Reporterskolan.

 

Våra älskade sponsorer

Silversponsorer

Bronssponsorer