Kan det vara möjligt?

En gång gick det ett rykte om att människor stängde in kattungar i glasburkar som skulle ge kattens kropp en ny form medan den växte. Människor blev arga och många protestlistor startades för att få slut på detta grymma djurplågeri.

Men det var ju inte sant! Någon hade lurats och gjort ett dåligt skämt.

Det var amerikanska studenter som spred skämtet om kattungar inklämda i glasburkar. Många upprörda människor spred sedan den falska informationen vidare på sociala medier. Studenterna lurades för att de ville skämta. De andra delade nyheten för att de var arga och hade glömt att kolla upp om informationen var sann.

Varför blir jag nyfiken?

Den som sprider nyheter och annan information vill gärna att så många som möjligt ska läsa vad de har skrivit. Därför försöker de göra dig nyfiken med speciella rubriker och bilder.

Att den falska nyheten om kattungarna i glasburk fick så stor spridning beror på att många blev arga och ville läsa om det hemska djurplågeriet.

Vad får dig att vilja läsa eller klicka på nyheter som kanske kan vara falska?

Du tycker att det verkar spännande, hemskt, roligt, mystiskt, farligt eller fantastiskt.
Du tror att du kan få hjälp eller att du får veta något som du kan ha nytta av.
Du vill få veta hemligheter om någon eller något.

Kan du komma på någon annan orsak som får dig att läsa vidare?

Diskutera

Vad var det i MiniBladets aprilskämt om morötter som lockade till vidare läsning? Kolla rubrik, bild och bildtext.

Vem är det som informerar?

Gå alltid bakom informationen och fundera på om någon gärna vill att du ska läsa detta. Varför vill de i så fall att det? Hur hoppas de att du ska reagera?

Finns informationen på en sida som tillhör välkända experter eller ligger den på privata sidor som exempelvis bloggar eller sociala medier?

Varför finns det falska eller felaktiga nyheter och sajter som överdriver?

Någon vill få många klick och kanske tjäna pengar på det.
Någon har gjort ett slarvfel eller missuppfattat något och luras utan att veta om det.
Någon vill sälja något och överdriver eller ljuger.
Någon vill skrämmas för att du ska tro på en speciell åsikt.
Någon vill skoja och hoppas att du ska gå på skämtet.
Någon är rädd för något och skyller på andra med falska fakta.
Någon tror på mirakel eller trolldom och försöker bevisa att det finns.
Någon har tagit fram fakta och argument som bara stöder en uppfattning.
Någon delar bara något, utan att tänka efter själv, det som någon annan sagt eller skrivit.

Diskutera
Läs texten i MiniBladets aprilskämt om morötter och se vilka det är som står bakom informationen. Varför vill de att att vi ska tro på vad de säger?

Vad säger andra sidor om saken?

Om något verkar otroligt bra, till exempel en ny medicin som botar all cancer, så vill säkert många berätta om den goda nyheten. Likadant är det om något skrämmande eller hemskt har hänt, så brukar information om det spridas på flera olika sidor. Hittar man ingen information om samma fakta på andra sidor måste man bli misstänksam.

Undersök 1

Vad säger följande sidor om morötters påverkan på synen?

Diskutera

Vad verkar stämma om morötters betydelse för synen? Finns det några trovärdiga fakta som skulle få er att börja äta mer morötter?
Är råa morötter nyttigare än kokta eller stekta? Försök att leta fram fakta om detta innan ni diskuterar.

Undersök 2

Skriv upp några fakta från vårt aprilskämt om morötter och se om ni kan hitta information om dessa på andra sidor.

Källtillit

Det är bra att vara källkritisk. Men du måste också lära dig vilka källor du kan lita på. Det kallas att ha käll-tillit.

En bra källa har egna källhänvisningar som berättar varifrån den har fått sin information.
En bra källa försöker inte få dig att köpa något, inte heller att övertala dig att tro eller tycka något.
En bra källa har sällan några språkfel.

Undersök 3

Vilka källhänvisningar hittar du i vårt aprilskämt? Kan du misstänka att några skulle tjäna på att du skulle börja äta mer morötter? Vilka då?

Mer läsning

Gå till vår sida om källkritik.

Gå till lärarhandledningen.