Veckans fördjupning: Gäss

Den 10 november är det mårtensafton. Det är en gammal högtid som i dag mest förknippas med Skåne. Här kan du lära dig mer om högtiden.

Ska du äta gås den 10 november? I så fall är du inte ensam. Då är det nämligen mårtensafton. Den dagen har det länge varit tradition att äta gåsmiddag. Helgen kallas ofta för Mårten gås.

Högtiden har fått sitt namn efter det franska helgonet Sankt Martin som levde på 300-talet. Enligt legenden blev han vald till biskop fastän han inte ville det. En biskop är en ledare inom kyrkan. 

Det sägs att Sankt Martin gömde sig bland en massa gäss för att slippa bli vald till biskop. Men gässen förde en massa liv och Sankt Martin blev därför hittad och vald till biskop.

Legenden säger att gässen straffades för att ha avslöjat Sankt Martin. Straffet var att de blev middag.

Det sägs att det är därför många människor äter gås i november. Men människor har ätit gås vid den här tiden på året längre än så. På hösten har gässen nämligen vuxit till sig och är därför stora nog att ätas.

Under tidig medeltid började människor i Frankrike koppla ihop höstfesten där de åt gås med helgonet Sankt Martin. Traditionen spred sig sedan till Sverige och andra länder.

I dag förknippas gäss och Mårten gås mest med Skåne, men så har det inte alltid varit. Förr i tiden födde människor i hela Sverige upp gäss och på 1600- och 1700-talen var Mårten gås ett populärt firande bland mäktiga svenskar.

Text av Felicia Green

Veckans fördjupning: Gäss

Olika gäss

Det finns många olika gåsarter. Vissa sorter är vilda medan andra är tama. I Sverige finns det nio vilda gåsarter. Vanligast är den vitkindade gåsen. Näst vanligast är grågåsen. Gässen finns i nästan hela Sverige.

De tama gässen kommer från grågåsen och svangåsen. Tamgäss är oftast större och tyngre än vilda gäss. De är också sämre på att flyga än sina vilda släktingar.

Sedan stenåldern

Det finns både vilda och tama gäss på olika platser i världen. I Norden har människor haft tama gäss ända sedan stenåldern.

Från gässen får människor ägg, kött och dun. Gåsdun kan exempelvis användas i täcken och kuddar. Förr i tiden användes gåsfjädrar också till att göra bläckpennor som kallas gåspennor.

Festmat

Gås har länge varit festmat. Ett exempel är mårtensafton den 10 november. Mårtensafton kallas också Mårten gås. I dag är mårtensafton mest populärt i Skåne.

Men förr var det populärt bland mäktiga människor i Sverige. Den första kända svenska gåsmiddagen på mårtensafton hölls utanför Stockholm år 1557.

Även på 1600- och 1700-talen var gåsmiddagarna populära. Till exempel firade drottning Kristina Mårten gås vid hovet.

Skånska gäss

I dag förknippas både gäss och gåsmiddagar ofta med Skåne. Trots det var gåsuppfödning förr i tiden vanligt ända upp till södra Norrland.

Men kring 1800-talet minskade gåsuppfödningen i landet. Jordbruksreformen enskiftet gjorde nämligen att byar splittrades när bönderna flyttade till åkrar längre bort.

Då kunde de tama gässen inte längre beta på marken som människorna i byarna hade haft tillsammans. Men i Skåne fanns det fler sjöängar och andra platser där gässen kunde vara.