Invasiva arter skapar större problem än vad forskarna tidigare har trott. De kommande tre åren ska regeringen lägga totalt 150 miljoner kronor på att försöka stoppa invasiva arter.
Invasiva arter är djur, svampar och växter som vi människor har flyttat från sin naturliga miljö till en ny plats där de snabbt sprider sig och skapar problem för djuren och växterna som redan finns där.
Sedan tidigare vet forskare att invasiva arter kan skapa stora problem. Invasiva djurarter kan exempelvis äta upp maten för andra djur som redan finns på platsen.
Nu har forskare runt om i världen gått igenom tusentals vetenskapliga undersökningar som handlar om invasiva arter. På så vis har de upptäckt att invasiva arter skapar större problem än vad forskarna hade trott.
Det händer ibland att arter dör ut. Då försvinner alla djuren, växterna eller svamparna av en viss art. Den nya undersökningen visar att mer än hälften av alla gånger det händer så beror det på invasiva arter.
Men undersökningen visar också något bra. Den visar att vi människor kan hjälpa till att stoppa invasiva arter så att de inte kan skapa problem.
SVT har intervjuat en biolog på Sveriges lantbruksuniversitet som heter Mora Aronsson.
– Vi ser det till exempel i det framgångsrika arbetet med att hejda mårdhunden från att ta sig över gränsen från Finland. Men det gäller många fler arter. Om vi inte tar ett rejält krafttag nu så kommer problemen bara att förvärras, säger Mora Aronsson.
I början av september berättade regeringen att de ska lägga totalt 150 miljoner kronor på arbetet för att stoppa invasiva arter i Sverige.
Text av Felicia Green
Veckans fördjupning: Invasiva arter
Hör inte hemma
Invasiva arter är växter, djur och svampar som vi människor har flyttat från sin naturliga miljö till en annan miljö där de skapar problem.
De invasiva arterna sprider sig snabbt och problemen de skapar är till exempel att de äter upp djur och växter som hör hemma på platsen, att de sprider sjukdomar eller att de skadar naturen på platsen.
Arter som är helt naturliga på en plats kan alltså bli invasiva arter på en annan plats. Invasiva arter finns både i Sverige och i andra länder i världen.
Härefter kommer tre exempel på invasiva arter.
Asiatiska mårdhundar
Mårdhunden är ett rovdjur som är invasiv i Sverige. Mårdhunden hör egentligen hemma i Asien.
För hundra år sedan började människor i Sovjetunionen att föda upp dem för att använda deras fina päls. Det misslyckades och mårdhundar släpptes därför ut i naturen.
Sedan dess har de spridit sig i Europa. Till Sverige har mårdhunden kommit via Finland.
Här skapar mårdhunden problem genom att bland annat konkurrera om mat och bo med rödräv och grävling, som hör hemma här. Mårdhunden kan också hota olika groddjur som lever här.
Japansk parkslide
Parkslide är en växt som kommer från Asien. Den kom till Sverige som trädgårdsväxt på 1800-talet. Innan dess hade holländare tagit växten från Japan till Europa för att använda den i slottsparker.
Men här har den skapat stora problem. Den sprider sig väldigt lätt. Dessutom kan den förstöra vattenledningar, hus och vägar.
Det är svårt att bli av med parkslide när den har börjat växa på en plats. Ofta kan det ta flera år.
Engelska kaniner
Julen 1859 fick en man i Australien vid namn Thomas Austin 24 kaniner från England i julklapp. Kaniner hör inte hemma i Australien men Thomas Austin ville ha dem på sin mark där han jagade dem med gevär.
Trots jakten tog det bara några år innan kaninerna blev tusentals. Sedan dess har ättlingar till Thomas Austins kaniner spridit sig över hela Australien.
I dag har Australien ungefär 200 miljoner vilda kaniner. Kaninerna äter av böndernas växter och skadorna kostar årligen mer än två miljarder kronor.
Sveriges regering ska lägga mycket pengar
på att försöka stoppa invasiva arter.
Invasiva arter är djur, svampar och växter
som har hamnat på en plats där de inte hör hemma.
På den nya platsen tar arten mat eller utrymme
från de arter som finns där naturligt.
Då trivs inte de naturliga arterna där längre
och kan till och med dö ut.
Därför är det ett stort problem med invasiva arter.
Men en ny undersökning visar att
invasiva arter är ett ännu större problem
än vad forskarna tidigare har trott.
Men den nya undersökningen
visar också något bra.
Människor kan nämligen hjälpa till
att stoppa invasiva arter.
Det är därför regeringen nu
satsar mycket pengar på att stoppa invasiva arter.
Veckans fördjupning: Invasiva arter
Hör inte hemma
Invasiva arter är växter, djur och svampar
som vi människor har flyttat från sin naturliga miljö
till en annan miljö där de skapar problem.
De invasiva arterna sprider sig snabbt.
De skapar problem genom att till exempel
äta upp djur och växter som hör hemma på platsen.
De invasiva arterna kan också sprida sjukdomar
eller skada naturen på platsen.
Arter som kan vara helt naturliga på en plats
kan alltså bli invasiva arter på en annan plats.
Invasiva arter finns både i Sverige och i andra länder i världen.
Här följer tre exempel på invasiva arter.
Asiatiska mårdhundar
Mårdhunden är ett rovdjur som är invasiv i Sverige.
Mårdhunden hör egentligen hemma i Asien.
Mårdhunden har kommit till Europa
genom ett gammalt land som hette Sovjetunionen.
Där bestämde människor sig för att föda upp mårdhundar.
Men efter ett tag släppte de ut mårdhundarna i naturen.
Då spred sig mårdhundarna runt om i Europa.
Mårdhunden kom till Sverige via Finland.
Mårdhunden skapar problem i Sverige
genom att ta mat och bon
som annars till exempel grävlingar eller rävar
hade kunnat använda.
Japansk parkslide
Parkslide är en växt som kommer från Asien.
Den kom till Sverige som trädgårdsväxt på 1800-talet.
Innan dess hade holländare tagit växten
från Japan till Europa för att använda i slottsparker.
Men här har Parkslide skapat stora problem.
Den sprider sig väldigt lätt.
Dessutom kan den förstöra vattenledningar, hus och vägar.
Det är svårt att bli av med parkslide
när den har börjat växa på en plats.
Ofta kan det ta flera år.
Engelska kaniner
I Australien bodde en man som hette Thomas Austin
i mitten av 1800-talet.
Julen 1859 fick han 24 kaniner från England.
Thomas Austin släppte ut kaninerna
på sin mark för att jaga dem.
Men Thomas Austin kunde inte skjuta alla.
Kaninerna spred sig i Australien
och i dag finns det ungefär 200 miljoner vilda kaniner i Australien.
De är släkt med de 24 kaniner
som Thomas Austin fick 1859.
Kaniner är ett stort problem i Australien.
Varje år äter de upp bönders växter
som är värda ungefär två miljarder kronor.